equui.blogg.se

Hälsa, även något för människan - Lisa
Något jag verkligen försummat på senatse tiden är mig själv och min egna hälsa. Inte okej! Vi hästmänniskor glömmer lätt bort oss själva i havet av alla andra saker som ska lira och vi sätter hästarnas hälsa i absoluta största fokus. Vilket jag absolut inte tycker är fel men vi glömmer ju bort oss själva, vi är ju en viktig del i våra hästars välmående med. Jag har efter den här sommaren, som har vart fantastisk på alla sätt och vis gått upp en hel del i vikt. Det är inget fel med det, jag går upp och ner hela tiden! Men nu har jag kommit till min gräns, självkänslan är helt i botten och jag börjar att må dåligt på grund av att jag försummar min egna hälsa. Jag tänker inte förespråka dieter eller vikthets för det gör jag verkligen inte men det är så viktigt att man mår bra. Förra sommaren gick jag ner i vikt naturligt pga att jag lade om min diet men notera; jag gick inte på diet. Ändrade bara min kost. Jag jobbade dessutom i stall förut och rörde på mig väldigt mycket mer än vad jag gör nu med 30 min gångväg till jobbet eller så cyklade jag. Fram och tillbaka. Jobb i stall är ju väldigt fysiskt och jag var på fötterna hela dagen, mockade, städade, fodrade, packade påsar, satte kraft, fixade vatten, sopade och tog in osv. Efter jobbet hade jag alltid stallet och jag hade i 89% av fallen insläpp och natten i stallet. Så, det blev många timmar i stallet med tre hästar. Dino och Jompa promenerades och motionerades varje dag och ja, livet var mer hektiskt och jag rörde på mig väldigt mycket. Efter flytten av hästarna behöver jag inte vara i stallet och 'jobba' och nu har jag sagt upp mig från stalljobbet. Visst rör jag på mig när jag är i stallet med Jompa men det är liksom inte i samma utstäckning som det var tidigare. Vilket alltså resulterat i att jag gått upp i vikt. Och, eh jo, kosten. jag har ju bara stoppat i mig vad som känts som en bra ide där och då samt ätit mat ofta man kanske egentligen ska unna sig ibland.. Som sagt, alla duger precis som de är och alla kroppar är bra kroppar. Oerhört viktigt att få det sagt för så ÄR det. Men jag började ta tag i mitt liv lite nu, haha, för en/två veckor sedan och hoppas på att jag ska känna mig mer tillfreds i mitt eget skinn och känna mig piggare och mer som mitt vanliga jag! Dessutom, när jag väl ska börja rida Jompa vill jag ju inte sitta upp på honom med extra kilon när han genomgår/gått en rehabilitering och uppbyggnad.. det känns ju så konstigt!